Nittonde april
Heej. Dagarna bara försvinner.. det känns som jag gör så mycket på så lång tid men ändå så lite på så kort tid?
Förstår ni? Hahaha.. jag är trött. Jag är trött hela tiden. Är det vädret? Har jag diabetes eller någon okänd njursjukdom? Iofs har jag inte varit mig själv de senaste två veckorna och jag funderar 24/7. Jag har ett stort beslut att ta och jag avgör min framtid på måndag. Klart jag är trött och fundersam.
Vad gör man när ena halvan skriker .. köör, du har inget att förlora och andra halvan, -det är inte värt det. Jag är så sjukt kluven. Till helgen ska jag sätta mig ner och skriva för-och nack delar och mitt beslut kommer vara klart söndag kväll.
Jag har kört igång med lchf igen efter ett "påskbrejk" vilket är jätteskönt.. min kropp älskar det. Var ute och sprang häromdagen och jag ..dog? Det är fan inte lätt att komma igång igen.
Helgen blir som sagt lugn, blir förmodligen bio med Erica på lördag och deklaration på söndag kväll. Jobbet det här med att köpa och sälja och lån hit och dit. Jag får tillbaka nästan femton tusen, så jag ska inte klaga.
Jag undrar fortfarande.. vååååår!! Var är du?
Våran fina gudson <3
En passade bild till det som sades tidigare.. jag kommer få kämpa och jag kommer vara arg, jag kommer gråta, jag kommer göra 1000 misstag och det viktigaste av allt, kommer jag försumma något/någon. Vi har bara ett liv och det kommer jag leva fullt ut. Jag blev påmind väldigt starkt häromdagen när jag fick veta om en bekants lillebror ( 21 år ) dött i en olycka utomlands. Det gjorde ont i hela min kropp och mitt hjärta. Nu blev allt så ihoptjoffsat men det jag menar är att jag kommer alltid att LEVA, leva och vara glad och lycklig. Jag har inte tid att vara arg, ledsen eller stressad. Vi har bara ett liv <3
Puss